Mannen kände sig tvingad att undvika gult i flera år.

Vuxen man byter sin favoritfärg till gult

Publicerad: 2009-06-18

En helt vanlig svensk man chockade idag sin omgivning genom att byta sin favoritfärg till gult. Mannen som uppges vara 32 år gammal och gift med barn deklarerade att han efter trettiotvå år bytt sin favoritfärg från blått till gult.

Mannen, som föredrar att vara anonym, berättar för svenskbladet att han sedan barndomen känt sig pressad att ha den mer grabbiga blåa färgen som favoritfärg istället for den "tjejiga" gula färgen;
- Som så många andra pojkar ville jag bara "passa in" när jag var ung och ifrågasatte inte mina verkliga känslor utan lät dem förtryckas.

- Men nu har jag upplevt tillräckligt mycket i livet for att gå ut och berätta det här för min familj och mina bekanta.

Mannens fru har sedan hans favoritfärgsbyte separerat tillfälligt från honom, hon uppger att bytet blev för mycket för henne och hon nu behover tid att tänka igenom saker och ting.
- Vi kanske flyttar ihop igen men först måste jag samla mig och tänka igenom allting, vi har ju ett gemensamt barn att tänka på också. Jag måste medge att jag har svårt att se honom som samma person efter det hår, det kändes som jag bodde med en främling dagarna efter att han berättat om färgbytet..

Mannens chef, Samuel Göransson, uppger att nyheten var en överraskning och att det var "helt oväntad" men att den inte spelade någon roll för mannens yrkesutövning som programmerare;
- Vi står bakom honom till 100%, det har jag berättat för honom. Han har vårt stöd här på arbetsplatsen, men han får inte måla om på sin arbetsplats, inte ens i sin arbetshörna, att inreda har ingen av våra änstallda tillåtelse att göra.

Psykoterapeuten Lena Skogsdahl ger sin syn på färgbytet;
- Färgbyte är inte lätt att gå igenom for någon familj, men som tur är har attityderna mjuknat något de senaste 10 åren och samhället är lite bättre rustat att hantera sånt här nu. Jag har gott hopp för mannen, det finns goda chanser att han kan återvända till samhället igen.

Birger Ollonborg

Fler artiklar av Birger Ollonborg