Krogkollen: Riddar Jakob

Publicerad: 2009-04-10

Denna fredag är det restaurang och nattklubb Riddar Jakob i Jakobsberg som får besök av Svenskbladets utsände krogkollare Sune ”Masen” Svänglund som berättar följande:

Det var konstigt. Efter tre varv genom metalldetektorn blev jag visiterad av Abbe, ägaren fastän vi hade talats vid tidigare och bestämt tid och plats för ett möte. Det är nästan som att gå igenom säkerhetskontrollen på en flygplats när man ska in på Riddar Jakob. Tydligen installerades metalldetektorn i mitten av 90-talet efter en del problem med knivar.
- Anita som vanligtvis sitter i kassan brukar skämta om att vi ska stämpla folks pass när de går in, berättar Abbe.

Det jag först möttes av var den stora tystnaden som, enligt Abbe, säkerhetschef, hovmästare, gycklare samt spelansvarig, berodde på att bara sex personer anlänt, men att man snart skulle sätta på musiken och då brukar känslan av total övergivenhet försvinna. Han hinner även redogöra för hur mycket han har att tacka Rocky Balboa för att ha hamnat där han är idag. Jag brukar själv ofta träna till "Eye of the tiger" och jag kan känna igen mig i honom, eftersom jag - liksom Abbe - kommer från slummen i Jakobsberg och har kämpat hårt för min karriär som skribent på Svenskbladet.

Abbe berättar om stämningen på Riddar Jakob och hur han skapat den:
- Vi har kört samma discjockey i tjugo år nu. Han är grym. Han kallas DJ Snisksnosk. Han brukar även avsluta med en tryckare.

- Vi har satsat på en finare publik i år, och så har vi utökat casinot med tre Jack Vegas maskiner samt ett sådant där Black Jack-bord. Som vid nyår - då sålde vi nästan slut på alla biljetter och bara killar med kostym fick komma in. Det gick en massa shotsbrickor den kvällen.

På frågan om tjejer svarar Abbe undvikande om att de släpper in alla tjejer , fulla, tjocka, fula, gamla, schizofrena...alla är välkomna.

Jag blir bjuden att sitta med sällskapet som kommit. De beställer in shotsbricka och Håkan, en av de högljudda killarna berättar för mig att han gillar att göra höga sparkar. Som Svenskbladets utsände fick jag även en redogörelse för hur man får kniven med sig in genom att "lura" metalldetektorn - man lägger den helt enkelt i lådan där man lägger nycklar och sånt krafs. Sedan plockar man bara på sig den när man gått igenom. "Ingen kollar den lådan ändå", fortsätter Håkan och viftar imponerande med sin butterflykniv.

Så småningom börjar även fler gäster dyka upp, ett sällskap tjejer har kommit från Bålsta med pendeln och säger att de "brukar åka in hit till stan ibland på lördagskvällar". De går genast till baren och beställer Bacardi Breezer. Några svarta män har även dykt upp i hopplöst icke-moderiktiga batiktvättade kläder.

Två timmar senare har stämningen kommit igång rejält; tre personer har redan blivit utslängda på grund av bråk, på herrtoaletten har någon spytt ned golvet, handfatet samt ståltoaletten. På dansgolvet ser jag Håkan sparka höga sparkar skickligt nära en ynglings ansikte.

Jag känner att det får vara nog och beger mig mot grillen utanför, och beställer en kebabburgare som i korthet går ut på att en hamburgare läggs i ett kebabbröd, med en snål mängd grillkrydda. Utanför grillen ser jag Håkans kompis bli omkringkörd i en kundvagn från Coop Forum.

Betyg från Svenskbladets Krogkoll : En stark etta

Sune "Masen" Svänglund

Fler artiklar av Sune Svänglund