Girigheten straffade sig fick syskonskaran bittert erfara.

Halloweengodis var besudlat av runkhänder

Publicerad: 2010-11-07

Syskonen Ebba, Vanja och Linus var under fredagskvällen ute på sitt allra första Halloweenupptåg. Utklädda till prinsessa, hejaklacksledare och nallebjörn knackade de dörr i grannskapet för att tigga godis.

- Godis eller bus sa vi när de öppnade, berättar barnen med tårar i ögonen. Vi fick jättemycket godis, men nu har mamma och pappa kastat bort det.

Föräldrarna Mats och Sanna har bjudit in oss till villan söder om Stockholm. Vi möts av de tre syskonen som fortfarande bär sina dräkter, men någon festlig stämning är det inte tal om. Kvällen tycks vara förstörd.

- Vi vill slå larm och varna andra föräldrar, säger pappa Mats upprört. Inget barn ska någonsin behöva råka ut för något sådant här igen.

Tillsammans berättar de hur barnen sett fram emot denna kväll i veckor.

- Halloweendräkter köpte vi redan förra helgen, berättar Sanna, och de har knappt kunnat bärga sig under veckan som gått.

Till en början höll sig barnen i närheten av hemmet precis som de lovat. Mamma och pappa hade varit tydliga med att barnen inte fick gå över stora vägen. Där finns höghusen med alla lägenheter. Men när alla villor i närområdet var länsade på godis verkar barnens sockerbegär ha tagit överhand.

- När de kom hem igen kunde de knappt lyfta pumpakorgen, säger Mats. Den var sprängfull av snask.

- Men det var besudlat av en... ja en vidrig människas snuskiga händer, fortsätter Sanna med darrande röst.

Det visar sig att barnen under kvällen träffat på en riktig snuskhummer. En plufsig man i trettioårsåldern, troligtvis ungkarl, öppnade dörren iförd endast kalsonger och nätbrynja. Barnen blev först osäkra och stod tysta men vågade till sist fråga ifall han hade något godis att ge. Mannen lufsade in i vardagsrummet och gick efter den godisskål som stod på soffan.

- Barnen hade full insyn i lägenheten, berättar Sanna. Grejer och skit överallt, och på soffan, intill godisskålen låg en massa toalettpapper. Teven kunde de gudskelov inte se men de har kunnat återge hur det lät från den. Jag blir så vansinnigt upprörd!

Mötet med den sunkiga mannen kom sig av att korgen bara varit halvfull efter alla villabesök. Barnen hade då smitit över vägen till höghusen trots att de inte fick. Där betade de av port efter port, plingade lägenhet efter lägenhet, och korgen blev alltmer breddad av sötsaker. Det hade nästan blivit mörkt innan barnen kom tillbaka.

- Först reagerade vi inte över att de kom tillbaka så sent, säger Mats. Vi var bara glada över att de hade fått ihop så mycket godis. Sanna gillar choklad och plockade ur några bitar till sig.

- Gjorde jag ju inte!

Planerat fredagsmys tog sedan vid. Barnen låg uppkrupna i soffan och åt godis med sina föräldrar. Efterhand kröp det dock fram att barnen gjort en olovlig utflykt till höghusområdet. Mats valde att inte skälla alltför mycket utan istället försöka prata med syskonskaran och förklara att det finns många otäcka människor som vill barn illa.

- Ebba minns då den här mannen som var "lite konstig", fortsätter Mats. Först tyckte vi ju att det var väl inget fel på honom men ju mer de berättade förstod vi ju vad det för en en.

Mannen i brynja hade återvänt från vardagsrummet med hela godisskålen och hällt ned allt kvarvarande godis i barnens korg. Men så upptäckte han att en liten boll av ihopknövlat toalettpapper hade följt med. ”Ooups!” var ordet innan han plockade upp det ur korgen.

- När vi hörde det så ringde vi polisen, suckar Sanna gråtfärdig. Vi har polisanmält saken, men de säger att det förmodligen inte kommer leda någon vart. De hävdar att det inte finns någon lag mot att runkpellar bjuder barn på godis.

Dolph Dilfson

Fler artiklar av Dolph Dilfson