Den statligt tillsatta Yrkesdansarutredningen har i dagarna lagt ett förslag till utbildningsministern om en elitutbildning för unga dansare, styrelsens förslag är baserat på den två år långa utredning de genomfört. Utredningen menar att det behövs en elitutbildning för klassisk balett om Sverige ska stå sig i den internationella balett-konkurrensen, vilket är en oskriven självklarhet att man måste sträva efter.
Det var 2007 som Yrkesdansarutredningen tillsattes av regeringen, som följd av att dåvarande balettchefen på Kungliga Operan i Stockholm, Madeleine von Silverstedtknopf, 2007 ratade samtliga elever som utbildats vid Kungliga Svenska balettskolan. Ingen höll måttet, ansåg hon och en enig jury gav henne deras medhåll detta påtalades även för regeringen.
Regeringens svar var Yrkesdansarutredningen som tillsattes 2007 och har kostat 14 miljoner på två år. Utredningen föreslår nu en statligt styrd och finansierad spetsutbildning inom klassisk balett och modern dans som skall löpa från årskurs 4 till gymnasiet.
- Det krävs en väsentlig kvalitetsförstärkning av utbildningen om eleverna ska kunna hävda sig internationellt. Det måste vara en ganska extrem elitutbildning vilket innebär stora avsteg från vad som är normen inom svenska skolan, berättar utredaren Anton Franzéntropp.
- Eleverna på denna utbildning måste vara speciellt utvalda, ariska och renrasiga med godkänd moder och fader, och inga som helst genetiska defekter eller sinnessjukdom får finnas i släkten. Dessa ungdomar kommer utgöra själva spjutspetsen av Sveriges dansare, fortsätter Franzéntropp.
Enligt utredningens förslag vill man inrätta särskilda elevhem på studieorterna Stockholm, Göteborg och Piteå. Återkommande dansprov ska vara utslagsgivande och helt avgöra antagningen tillsammans med kandidatens så kallade "rastavla".
- 1976 fattades ett beslut att flytta balettutbildningen från Operan till den kommunala skolan, och sedan dess har det gått utför, vi har behövt anpassa oss till skolverksamheternas allmäna regelverk och detta har fått grava konsekvenser för dansutbildningen, berättar Karin Lindströmmer-Stork, chef för Kungliga Svenska balettskolan.
Exempelvis har införandet av skolpengen medfört att ett visst elevtal krävs för att få till ekonomin på utbildningen, även om det inte finns tillräckligt många kvalificerade sökande. Skolan tvingas då ta in elever för att få fulla klasser och därmed tillräckligt med pengar för att hålla verksamheten igång. Och om gymnasieskolan inte fyller alla platser kan en elev som inte kvalificerat sig i dansprovet, men har tillräckligt höga betyg, ändå ha rätt till en plats.
- I dag begår vi hela tiden regelbrott när vi främst tar in eleverna på dansprov och inte betyg, regelbrottet kan vi kanske leva med men det är moraliskt fel att ta in undermänniskor på en utbildning som de inte kommer klara av. Endast sanna renrasiga människor klarar av denna utbildning, det är endast dem som besitter den goda fysik och det starka psyke vi förväntar oss, säger Lindströmmer-Stork.
Den elit-dansutbildning som nu föreslås innebär att dansarna ska vara yrkesfärdiga när de går ut gymnasiet, vilket ställer speciella krav på skolutbildningen.
- En dansare har så kort karriär och pensioneras redan vid 41 år eller när han eller hon inte kommer i ett par tights i storlek medium längre, vilketdera som kommer först, berättar Yvonne Olofsson-Grip, dansare och representant för Teaterförbundet i utredningen.
En stor del av den nya utbildningen ska ske i yrkeslivet, och utredningen räknar med att Kungliga Operan, Göteborgsoperan, Cullbergbaletten, Skånes dansteater med flera ska ta stort ansvar för elevernas utbildning. Totalt beräknas den nya utbildningen kosta circa 87 miljoner kronor, vilket är en ökning med 11 miljoner kronor från dagsläget.
- Det viktiga är att vi får regeringen och svenska folket att förstå att det är livsviktigt att det dansas balett och bra sådan, avslutar Yvonne Olofsson-Grip i en lätt hysterisk ton.
Birger Ollonborg