Sara Svärdsén är 95 år och nästan blind. Mitt i natten väcks hon av en polis i kravalluniform som står och pekar på henne med maskingevär.
- Jag trodde det var rymdinvasion, berättar en skakad Sara och fixerar oss med blicken bakom sina starka glasögon. Hennes rynkiga ansikte inramas av ett silvervitt hår och med sina klarblå ögon ser hon inte ut som den terrorist hon behandlats som häromnatten
En av vårdarna hade ringt sin chef och sagt att Gunnar, han är en riktig krutgubbe han. Klockan fyra på morgonen stormar 20 poliser med automatgevär in på äldreboendet och kräver att alla gamlingar ska lägga sig på golvet med händerna bakom nacken.
Vårdarna finns inte där för att hjälpa de boende, de har redan körts till polisstationen för förhör, tillsammans med Gunnar, krutgubben, som tros vara hjärnan bakom terroristattacken.
En skamsen Erik Nord, polischef för Göteborgs- och Bohuslän, ber vid en presskonferens om ursäkt för det inträffade;
- De boende borde inte ha behandlats på detta viset, de var bara vittnen till en händelse som kunde ha varit förberedelse till terrordåd.
Polischefen kan inte kommentera den enskilda händelsen och pekar på att en utredning ska undersöka saken;
- Här står ord mot ord och vi ska naturligtvis inte tvivla på gamlingarnas ord, men de kan ha blandat ihop allt, de är gamla och virriga. Nu är de upprörda, men vi ska inte låta känslorna styra.
- Det handlar trots allt om att avstyra ett terrordåd, och då får vi alla dra vårt strå till stacken, avslutar polischefen och låter meddela att presskonferensen är slut.
Ruffa Rövardotter