Ungen såg för uppkäftig ut, vi ville inte ha honom, förklarar familjen Laurell sitt beslut.
Mamma Anna Laurell misstänkte tidigt att allt inte stod rätt till när hon väntade familjens tredje barn.
- Vi gick på kontroller och barnmorskan sa att allt var normalt och att livmodern växte som den skulle.
På den första ultraljudsundersökningen kunde man inte se något som var avvikande, men Anna Laurell oroade sig. Hon beställde tid på den privata kliniken Mama Mia, där de kunde få finare bilder samt en film på fostret med sig hem.
- Jag tog med mig filmen hem och visade min man och han såg det också. Den pojken är inte alls som våra barn, de är både söta och glada, den här ungen passar inte in i vår idyll. Den här ungen såg uppkäftig ut.
- Ett barnhemsbarn, var pappa Anders Laurells första tanke när han såg fostret ligga där med sin sura uppsyn.
- Vi förstod genast att vi måste ta bort honom, han skulle kunna förstöra så mycket för familjen om han kom till världen. Gå med i kriminella gäng, sniffa thinner, stjäla från syskonen och lägga knarksprutor i badrummet så att vi andra skulle trampa på dem och få både gulsot och HIV.
Det blev en mycket sen abort, men samhället blev befriat från ytterligare ett barn på glid.
Ruffa Rövardotter